ACE!

För 2 veckor sedan var det Sweden Rock. Ace spelade och jag såg fram emot det väldigt mycket. Han gjorde en kanonspelning och spelade bättre än någonsin. Men jag var lite trött och oinspirerad. Var ganska långt bak i publiken och slökollade mest. Inte så engagerad. Vilket förvånade Pia för hon trodde jag skulle vara i extas. Men nä, det var jag inte fast jag tyckte det  var svinbra. Kanske var det så att mitt undermedvetna höll mig tillbaka för att spara på krutet. Krutet som behövdes i går när Ace stog på Grönans scen. För jag trodde och hoppades på att jag skulle få träffa honom. På riktigt.
Johan och Mattias som har Gröna Lund hade bjudut dit mig. Johan är ett STORT kiss fan och vi har pratat om det mycket. När Ace kommer då jävlar. Så jag trodde och hoppades. Men det började inte så bra. Ace var sen och fick avbryta sin meet and greet för att gå på scenen. Och vi hade inte fått chansen att träffa honom innan så det var bara att hålla tummarna att det skulle gå efter spelningen. När Ace spelade sista låten Deuce så stack jag och Johan ner till kontoret. Vi hämtade prylarna vi ville ha signerade och ställde oss bakom scenen. Ace fortsatte med sin meet and greet som han var tvungen att avbryta innan spelningen. Sen var han klar. Vi väntade. Det var väldigt ovisst vilket humör Ace var på. Han hade inte varit super happy tidigare på dan berättade Mattias som satt på kajen utanför Grand Hotel en låååång stund och väntade på Ace för någon hade kommit på iden om att Ace skulle åka båt till Gröna Lund. Han tyckte det var kallt. Mattias också. "Its cold!" sa rockguden.

Men tillsist kom Ace manager ut och sa OK guys. Its familytime. Ace says its ok. Herrejävlar, nu är det på riktigt. Asnervös och skakig plockade jag fram min Gibson Les Paul ur sitt case. Bar upp den och gick in i logen. Där satt han. Ace. Min största idol. På väldigt väldigt stapplande engelska sa jag typ hello, nice to meet you Ace. I love you. Nä det sa jag inte men jag tänkte det. Han tog min gitarr, la ner den och började skriva. Overkligt. Jag fick också en fin liten kråka på Ace soloplatta från 78. Och en dåligt ljussatt bild å oss två haha. När jag kom ut ur logen la jag plattan på gitarren och tog en bild. Jag packade ner mina grejer och gick tillbaka till kontoret där Pia väntade. Jag gick och tittade på bilden. Jag flinade. Så jävla nöjd. Och då kom tårarna. Jag började fanimej att böla. Inte mycket men jag gjorde det. Och då förstod jag varför jag varit passiv på Sweden Rock. Jag behövde alla krafter som fanns sparade till den här kvällen. Till det här ögonblicket. För mig ett jättestort ögonblick. Energikrävande.
Gitarren ska upp på väggen och aldrig spelas på igen. Så nu måste jag lösa en ny för det är snart gig med mitt Kisstributeband. Men det får nog bli en Kinakopia. För dom är inte billiga dom där gitarrerna. Och Ace har kladdat på min så den går ju inte att använda :)))))))))))))))))

Det blev alltså en grym dag på Grönan. Lunch på Krajsys. Lustiga huset och sockervadd med Lilly. Marias, Pias bästaväns, dotter :) Och sen ett av dom största ögonblicken i mitt liv!

Kommentera gärna:

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

Bloggarkiv

Länkar

-

Etikettmoln